Skuldbelägg inte unga, utbilda dem i att vara nätsmarta!

Ge lärare utbildning i ungas nätanvändande och hur man kan arbeta förebyggande i skolan mot nätmobbning och nätpedofiler.

Med anledning av en 13-årig flickas självmord i Kumla som tros vara orsakat av en nätpedofil och nätmobbning, pågår nu en debatt om hur långt skolans ansvar sträcker sig när det gäller nätmobbning. Barn- och elevombudet på Skolinspektionen tydliggjorde i ett av den senaste tidens nyhetsinslag att kränkningar på nätet blir skolans ansvar om den som kränker och den som blir kränkt har en koppling till varandra, genom att de till exempel går i samma klass eller samma skola.

Skiljelinjen på nätet och i verkligheten har under de senaste åren suddats ut. Många barn går idag runt med facebook i fickan. Unga har därmed fått ytterligare en arena där de kan råka illa ut och måste rustas för de risker som Internet innebär. Detta är något som också uttrycks i skolans kursplan i samhällskunskap. Om skolors förebyggande arbete mot kränkande behandling och diskriminering ska vara trovärdigt måste det också innefatta nätmobbning. För att kunna stoppa nätmobbning och utbilda om risker på nätet krävs att lärare kompetensutvecklas i ungas nätanvändande. Lärare behöver inte vara experter på internet men det är viktigt att ha viss kunskap om ungas nätanvändande för att kunna förstå, ställa rätt frågor och leda diskussioner.

Nätet erbjuder nya möjligheter att uttrycka sig sexuellt, testa gränser och identiteter, experimentera och skapa kontakter. Många tjejer tycker att det ger dem en större möjlighet att ta för sig sexuellt och agera ut. När man är tonåring är det naturligt att testa och experimentera med sin sexualitet. Ungas öppenhet och brist på livserfarenhet utnyttjas skickligt av pedofiler. Det är inte unga som lägger ut sexiga bilder eller filmklipp på nätet som vi ska skuldbelägga. Att som vuxen få ett barn att ställa upp på bilder eller filmer med sexuellt innehåll är ett brott. Nätpedofiler är mycket skickliga på att säga rätt saker till barn i behov av bekräftelse och att skapa och etablera kontakter med unga. Barn och unga ska enligt den svenska skolans styrdokument utbildas i FNs barnkonvention, de mänskliga rättigheterna och svensk lag. Dessa lagar och regler gäller även på nätet. Det behöver de unga bli mer medvetna om och vuxenvärlden bättre på att påpeka.

Skolan har skyldighet att förebygga, utreda och stoppa kränkningar och diskriminerande behandling. När de allra grövsta kränkningar och hot skrivs på nätet använder sällan personen som uttalar dem sitt riktiga namn. Han/hon använder t.ex. alias eller anonyma avsändare. Dessa visar sig ibland vara mycket svåra att spåra. Till och med är det så att polisen i en del fall inte lyckas spåra anonyma avsändare. Många gånger prioriteras inte heller nätmobbning från polisens sida och utredningar blir nedlagda. Skolan ska därmed klara av att stoppa något som polis och sociala myndigheter beslutat sig för att inte arbeta vidare med. Det ställer stora krav på kunskap om ungas nätanvändande och hur man arbetar för att stoppa kränkande och diskriminerande behandling.